grand
Walon (Rifondou)Candjî
EtimolodjeyeCandjî
Tayon-bodje latén « grandis » (« grand », « vî »).
PrononçaedjeCandjî
- AFE :
- diferins prononçaedjes : /ɡʀã/ /ɡʀɔ̃/ (minme prononçaedje cåzu pattavå)
- prononçaedje zero-cnoxheu : /ɡʀã/
- Ricepeures : nén rcepåve
AddjectifCandjî
singulî | pluriyal | |
---|---|---|
omrin | grand | grands |
femrin padrî | grande | grandes |
femrin padvant | grande | grandès |
grand omrin (come addjecif djondrece, todi metou padvant l’ no)
- hôt so pîs, so pates, so bodje.
- I s’ aveut acropou po såcler, et (…) ses djambes estént edoirmowes. I s’ tineut di totes ses foices a des grandès cawes di crompires. — Louis Remacle, Proses wallonnes, p. 86 (fråze rifondowe).
- hôt et lådje, gros.
- foirt sitindou.
- Totossu vite rintrêye, Påla fwait nosse briket ey elle espåme nosse grand terrasse. — D. Lionnet, (sourdant a recråxhî).
- foirt rilomé.
- C’ esteut onk des pus grands scrijheus e walon.
- vî assez, k’ a l’ ådje di råjhon.
- To n’ direus on grand grigneus djonne ki pîle et somadjî azeure po rén. — Émile Gilliard (fråze rifondowe).
- long.
- On grand laid vî ctoirdou bwès. — Louis Remacle (fråze rifondowe).
- consecant(e), k’ on-z î tént foirt.
- C’ est ene sacwè d’ grand por mi, ki vos åyîxhe fwait vosse comunion.
- Les « Gott mit uns », « Allah akbar », « Au nom du Christ », ont trop sovint siervou a-z escourci les djins pol pus grand crime so cisse tere ci : li guere. — Paul-Henri Thomsin (fråze rifondowe).
- Li grand doû esteut poirté èn an, et deus po les près-parints.
RatourneuresCandjî
- a grand-poenne : avou bråmint des rujhes.
- vos åroz do grand doet : mancî èn efant di lyi mostrer l’ erî-doet stindou po l’ fé schoûter.
- grand doû : doû avou candjmint d’ mousmint, disfinse di s’ amuzer, evnd.
ParintaedjeCandjî
- granmint, granddimint
- grandeur, grandissîme
- grandi, grandixhaedje
- grandiveus, grandiveusté, grandiveuzmint
- agrandi, agrandixhaedje
- ragrandi, ragrandixhaedje
Mots d’ aplacaedjeCandjî
- femrins cmons nos, avou grand-
- kimons nos d’ aplacaedje simpe.
- Nos d’ plaeces
- (sicrît purade sins loyeure e walon cwand l’ djinre est omrin) : Grand Axhe, Grand Halè, Grand Kévi, Grand Lé, Grand Lô, Grand Mayni, Grand Rin, Grand Riy, Grand Rtchin
- (aplaké a cåze d’ on rmagnaedje di letes: Granwar
- (avou loyeure divant on femrin no): El Grand-Scåssene, Grand-Rozire, Grand-Glijhe
- (grande, sins loyeure): Grande Dutcheye, Grande Burtaegne, Grande Han, Li Grande Flemåle, Li Grande Haleu.
- (avou loyeure, padrî l’ mot) Côroe-l'-Grand, Oû-l'-Grand
- Nos d’ djins :
OrtografeyesCandjî
Après 1900, foû rfondou (Feller, Feller ricandjî, nén Feller) :
RatournaedjesCandjî
Nén definixhant prezintoeCandjî
grand (nén candjåve) (divant on no, omrin u femrin sins årtike)
- dins ene fråze di noyaedje, vout dire « nén bråmint do, nén bråmint del, nén bråmint des ».
- On n’ a nén grand ovraedje di ces djoû ci.
- I n’ fåt nén grand tins.
- Gn aveut nén grand djins a l’ etermint.
- I n’ pasreut dedja grand matons : li pés est tot deur : li mamite est trop viye. — Sintake do walon del Gléjhe (fråze rifondowe).
- N aveut nén grand tchoi sol dicåce.
- dins ene fråze di djhaedje.
- Il est grand tins.
- Gn a-t i grand devôcion a fé do botchî ? — Sintake do walon del Gléjhe (fråze rifondowe).
- N aveut i grand djins a l’ etermint ?
Mots d’ aplacaedjeCandjî
SinonimeyeCandjî
- (fråze di noyaedje): bråmint do, nén bråmint del, nén bråmint des
- (fråze di djhaedje): waire di, pô di
RatournaedjesCandjî
nén bråmint di
- Francès : pas grand (fr) (monde)
FrancèsCandjî
AddjectifCandjî
singulî | pluriyal | |
---|---|---|
omrin | grand | grands |
femrin | grande | grandes |
grand omrin