s’ astoker
Cisse pådje ci do Wiccionaire n’ est co k’ ene esbåtche.
Si vos avoz des cnoxhances sol sudjet, vos nos ploz aidî tot rtchôcant des dnêyes so l’ årtike : clitchîz sol boton « candjî » po radjouter des infôrmåcions.
Si vos avoz des cnoxhances sol sudjet, vos nos ploz aidî tot rtchôcant des dnêyes so l’ årtike : clitchîz sol boton « candjî » po radjouter des infôrmåcions.
II. s' astoker (a, conte, après) [v.pr.]
1. si mete astok (a ene sacwè), po n' nén toumer, po s' rischaper, evnd. I s' a astoké conte li pegnon. I s' astoként todi après l' meur di l' eglijhe; on lzî djheut: t' as peu ki l' meur ni toume, hê valet ? rl a: s' aspoyî, s' askeuter. F. s'appuyer (à, contre).
2. esse astok di, esse dilé. Astokés a l' eglijhe, vs avîz l' presbitere d' on costé, et l' môre di l' ôte.
3. trebouxhî, vini buker siconte di. Dji m' a astoké conte ene pire. F. trébucher, buter.
- Les deus målureus sont si afaitis del divize ki, tot cpagntés k’ i sont, i rprindèt co leus peneus resploes atot rintrant – sol trevén k’ leu vude tcherete s’ astoke a totes les pires del pavêye, ki Bâtisse, li vî tchén, hawe, foice d’ esse kihossî, et k’ les rowes bahoûlèt après del cråxhe… — Arthur Xhignesse, « Boule-di-Gôme », 1912, p.5 (fråze rifondowe).
4. (imådjreçmint) si mete å rcoet des rascråwes tot ramassant des cwårs assez po bén viker. F. s'enrichir. rl a: sitok, astok, distoker.
Disfondowes: astoker, astokè, astokî, astoki, ascoter, astotchî, astotcher, astotchè, astotchi.