astoker : Diferince etur modêyes

Contenu supprimé Contenu ajouté
imported>Move page script
m Motî:astoker displaecî viè astoker
Aucun résumé des modifications
Roye 1:
[[Imådje:astoker.jpg|framed|On-z a astoké les bwès a l'&nbsp;åbe, po ls arindjî e lignire <small>(poirtrait saetchî pa L. Mahin)</small>.]]
 
<FONT COLOR="#ff0000"><B>astoker</B></FONT> ([[Codjowaedje viker|codjowaedje]])
 
<B>I.</B> [v.c.]
 
<B>1.</B> aspoyî astok. <I>Dj' a astoké li schåle siconte del moye.</I> <I>Li cerijhî est astoké å meur.</I> <I>Al soyreye, tchaeke ovrî si tneut astoké ås comandes di s' machine.</I> <I>On-z astokéve les bwès å prumî på, po les arindjî e coides</I>. <span lang=fr>F. poser, appuyer.</span>
 
<B>2.</B> sitançner (mete on stok po k'&nbsp;ene sacwè n'&nbsp;toume nén). <I>On-z a dvou astoker l'&nbsp;meur di m'&nbsp;monnonke: on bea djoû, i nos åreut vnou djus sol cabu.</I> rl a: [[abuder]]. <I>Po rintrer li tcherêye al gregne, i faleut bihairder: adon, on l'&nbsp;astokeut avou des fonnes.</I> <span lang=fr>F. étayer, étançonner, affermir.</span>
 
<B>3.</B> mete on baston astok d'&nbsp;ene plante, d'&nbsp;èn åbe, por lu (leye) crexhe bén droet, u n'&nbsp;nén ployî. <I>I fårè astoker l'&nbsp;biyokî témint k'&nbsp;i gn a des biyokes.</I> rl a: [[sitiper]]. <span lang=fr>F. tuteurer.</span>
 
<B>4.</B> sotni, fé tni comifåt, fé tni astok. <I>Dj'&nbsp;a astoké l'&nbsp;moye avou des budeas.</I> <I>Astokez bén l'&nbsp;gamene dins s'&nbsp;tcheyire; totaleure, ele va vni al valêye.</I> <span lang=fr>F. consolider, soutenir, fixer, maintenir, assujettir.</span>
 
<B>5.</B> mete ene astoke po ene rowe, ene schåle, evnd. èn pus saveur bodjî. <I>Astokez deus des rowes di l'&nbsp;oto, divant di mete vosse crik.</I> <I>Astoke li tchår, po k'&nbsp;i n'&nbsp;dischinde nén l'&nbsp;rampe tot seu&nbsp;!</I> <I>Astokez bén vosse schåle po n'&nbsp;nén vni djus.</I> <I>Il ont astoké les ouxhs et les fniesses.</I> <span lang=fr>F. caler.</span>
 
<B>6.</B> (imådjreçmint) mete (ene sakî) astok, et k'&nbsp;i n'&nbsp;sait pus cwè dire. <I>Ele pinséve fé d'&nbsp;ses airs, mins dji l'&nbsp;a astoké k'&nbsp;ele n'&nbsp;a pus rén seu dire.</I>
<FONT COLOR="#0000ff">&gt;&gt;&nbsp;astoker (ene sakî) conte li meur:</FONT> lyi clawer l'&nbsp;betch.
 
<B>7.</B> diner des bounès råjhons. <I>I vos fåt astoker voste idêye avou des contes et des chifes; ôtmint, c'&nbsp;est tos ragadlaedjes&nbsp;!</I> <span lang=fr>F. étayer (un raisonnement).</span>
 
<B>II.</B> <FONT COLOR="#ff0000">s'&nbsp;astoker (a, conte, après)</FONT> [v.pr.]
 
<B>1.</B> si mete astok (a ene sacwè), po n'&nbsp;nén toumer, po s'&nbsp;rischaper, evnd. <I>I s'&nbsp;a astoké conte li pegnon.</I> <I>I s'&nbsp;astoként todi après l'&nbsp;meur di l'&nbsp;eglijhe; on lzî djheut: t'&nbsp;as peu ki l'&nbsp;meur ni toume, hê valet&nbsp;?</I> rl a: s'&nbsp;[[aspoyî]], s'&nbsp;[[askeuter]]. <span lang=fr>F. s'appuyer (à, contre).</span>
 
<B>2.</B> esse astok di, esse dilé. <I>Astokés a l'&nbsp;eglijhe, vs avîz l'&nbsp;presbitere d'&nbsp;on costé, et l'&nbsp;môre di l'&nbsp;ôte.</I>
 
<B>3.</B> trebouxhî, vini buker siconte di. <I>Dji m'&nbsp;a astoké conte ene pire.</I> <span lang=fr>F. trébucher, buter.</span>
 
<B>4.</B> (imådjreçmint) si mete å rcoet des rascråwes tot ramassant des cwårs assez po bén viker. <span lang=fr>F. s'enrichir.</span> rl a: [[sitok]], [[astok]], [[distoker]].
 
Disfondowes: <span lang=wa-feller><B>astoker</B>, astokè, astokî, astoki, ascoter, astotchî, astotcher, astotchè, astotchi</span>.
 
[[Imådje:astoke.jpg|thumb|l'&nbsp;astoke so on [[brabant]] (djaenès fletches) <small>(poirtrait saetchî pa L. Mahin).</small>]]
 
| <FONT COLOR="#ff0000"><B>astoke</B></FONT> [f.n.]
 
<B>1.</B> pitit boket d'&nbsp;bwès, di fier, evnd po-z astoker ene sacwè. <I>Metoz ene astoke a l'&nbsp;rowe di drî.</I> <I>Li tåve hosse, metoz lyi ene pitite astoke.</I> rl a: [[ablo]]. <span lang=fr>F. cale, arrêt.</span>
 
<B>2.</B> [[budea]], sitançon. <I>Les maçons ont metou des astokes po fé l'&nbsp;finiesse.</I> <span lang=fr>F. étai, étançon.</span>
 
<B>3.</B> (mot d'&nbsp;carioteu) boket d'&nbsp;fier, k'&nbsp;on poze ene djîsse dissu po fé levî (pont d'&nbsp;aspoye do levî). <I>Metoz ene astoke padzo m'&nbsp;levî.</I> <span lang=fr>F. point d'appui.</span>
 
<B>4.</B> (v. m. d'&nbsp;cinsî) pîce del tcherowe, k'&nbsp;astoke li rîsse après l'&nbsp;håye.
 
Disfondowes: <span lang=wa-feller><B>astoke</B>, ascote, astotche</span>.
 
| <FONT COLOR="#ff0000"><B>astokete</B></FONT> [f.n.] pitite astoke, pitit budea. <span lang=fr>F. petit étançon, petite cale.</span>
 
Disfondowes: <span lang=wa-feller><B>astokète</B>, astotchète</span>.
 
| <FONT COLOR="#ff0000"><B>astoca</B></FONT> [o.n.]
 
<B>1.</B> plaece k'&nbsp;on s'&nbsp;pout astoker dsu. <span lang=fr>F. appui.</span> rl a: [[astocoe]], [[aspoywere]], [[aspoya]].
 
<B>2.</B> sitançon, budea. <I>Il ont metou on solide astoca al poite del gregne.</I> <span lang=fr>F. étai, pilier de soutènement.</span>
 
<B>3.</B> sitipe (po-z astoker ene plante, èn åbe). <span lang=fr>F. tuteur.</span>
 
<B>4.</B> dossire (d'&nbsp;ene tcheyire). <I>Dj'&nbsp;a ptchî ene tcheyire a astoca k'&nbsp;on simpe xhame.</I> <span lang=fr>F. dossier.</span>
 
<B>5.</B> boune råjhon k'&nbsp;on pout astoker ene atuze, on råjhonmint dissu. <I>Vos ploz co bén rcweri après des ôtes astocas po voste idêye; disk'&nbsp;asteure, c'&nbsp;est on pô flåwisse.</I> <span lang=fr>F. argument, preuve.</span>
 
<B>6.</B> aroke, rujhe. <I>Dji contéve aveur mi otorijhåcion li djoû minme, mins i gn a d'&nbsp;l'&nbsp;astoca.</I> rl a: [[atna]]. <span lang=fr>F. blocage, problème, embûche.</span>
 
Disfondowes: <span lang=wa-feller><B>astoca</B>, astotcha</span>.
 
| <FONT COLOR="#ff0000"><B>astocaedje</B></FONT> [o.n.] no d'&nbsp;fijhaedje et no di çou k'&nbsp;est fwait (accion eyet si rzultat) po les viebes "astoker" eyet "s'&nbsp;astoker". <I>Li meur a vnou djus: c'&nbsp;esteut èn astocaedje di niche pourcea, ki vos m'&nbsp;fijhoz si må dire.</I> rl a: [[sitipadje]], [[abudaedje]], [[sitançnaedje]]. <span lang=fr>F. étayage, étançonnement, enrichissement, consolidation, calage, fixation.</span>
 
Disfondowes: <span lang=wa-feller><FONT COLOR="#800080">astokèdje</FONT>, <FONT COLOR="#800080">astocadje</FONT>, astocâdje, astotchadje, astotchâdje</span>.
 
| <FONT COLOR="#ff0000"><B>astocmint</B></FONT> [o.n.] sitançnaedje. <span lang=fr>F. étançonnement.</span>
 
Disfondowes: <span lang=wa-feller><B>astocmint</B>, astotchmint</span>.
 
| <FONT COLOR="#ff0000"><B>astokeu</B></FONT>,
<FONT COLOR="#ff0000"><B>astokeuse</B></FONT> u
<FONT COLOR="#ff0000"><B>astocresse</B></FONT> [o.f.n.]
 
<B>1.</B> li ci (cene) ki met des astokes a èn ôte. <I>Po l'&nbsp;Liban, les Israyelîs, ki n'&nbsp;vlèt nén rexhe del "Djive di Såvristé", c'&nbsp;est zels les astokeus.</I> <span lang=fr>F. semeur d'embûches.</span>
 
<B>2.</B> (mot d'&nbsp;foclore e Hinnot, Roman Payis) ome maryî ki saye, avou ses soçons, d'&nbsp;astoker l'&nbsp;tchår do cwareme, å grand feu, et d'&nbsp;esse pus foirt ki les saetcheus, les djonnes omes nén maryîs. <I>Les astokeus vinèt mete des ptits ablos divant les rowes do tchår; les distokeus les vnèt saetchî evoye.</I>
 
Disfondowes: <span lang=wa-feller><B>astokeu</B>, astotcheu</span>.
 
| <FONT COLOR="#ff0000"><B>astocoe</B></FONT> [o.n.]
 
<B>1.</B> sitipe (po-z astoker ene plante, èn åbe). <I>Metoz toudi èn astocoe a vosse rôzî; ôtrumint, il est pol diale&nbsp;!</I> <span lang=fr>F. tuteur.</span>
 
<B>2.</B> plaece k'&nbsp;on s'&nbsp;pout astoker s'&nbsp;brès dissu. rl a: [[astoca]]. <span lang=fr>F. appui, accoudoir.</span>
 
Disfondowes: <span lang=wa-feller>astotchoû (<FONT COLOR="#800080"><B>astocwè</B></FONT>, astokeu, astocoû, astokû)</span>.
 
| <FONT COLOR="#ff0000"><B>astocreye</B></FONT> [f.n.] aroke, målåjhmince. <span lang=fr>F. ennui, entrave, empêchement.</span> <I>On s'&nbsp;distrape come on pout des astocreyes des djins</I> (P.J. Dosimont).
 
Disfondowes: <span lang=wa-feller>astocrîe, astotchriye, <FONT COLOR="#800080"><B>astocrèye</B></FONT></span>.